Blandade känslor
Blandade känslor
Det känns svårt att blogga om något annat än min pappa. Det är han som uppfyller hela mitt väsen just nu. Spelar ingen roll var jag är går eller står så är det min älskade pappa jag tänker på.
Jag har alla känslor inför hans död som finns. Sorg, saknad ,ilska, frustration men också frid över at han är i himmelen glädje över alla underbara minnen efter honom. Men mest av allt saknad. Det är snart en månad sedan han dog. Jag har ännu inte fattat att han inte kommer tillbaka. Min stora starka pappa min idol och förebild i livet.
Men vi måste ju gå vidare försöka ta lärdom av allt du gett oss.
Tack pappa
I dag är kaj och Johannes och lackar Johannes bil knall grön. Jag får väl lägga in ett foto på hur snygg den blir sen. Flickorna är i väg på någon ungdomsfestival som kyrkorna ordnat. Från klockan 12 till kl 00 i natt. Hoppas de får det riktigt kul. Det behöver de efter det här jobbiga sommarlovet när morfar varit sjuk och dött. Så skönt att flickorna jag alla tre barnen har haft varandra i sorgen.
Nej nu får jag rycka upp mej solen lyser och trädgården väntar på en liten tant
Kraaaaaaaaaam och tack för att ni finns
Hej,
Det är jobbigt när någon närstående blir sjuk och går bort.
Jag var in på din sida för jättelänge sedan och lånade någon bild av dig, skrev och tackade i din gästbok då. Igår skulle jag titta in och hade tappat bort namnet, googlade jag och hittade den igen, men fick en virusvarning så jag vågade inte gå vidare. Nu ser jag att du har skaffat en ny sida, den var fin. Kanske jag tittar in någon mer gång och lånar någon bild, dom är ju så söta. Då lämnar jag en kommentar.
Sköt om dig.
Kram Bettan
Lilla. lilla tanta.. förstår du känner sorg i hjärtat efter din älskade pappa.. en livlina som gått ut tiden.
Jag har ju min mamma som ständigt är i tankarna.. är hos henne så ofta jag bara förmår.. hela sommaren har gått mig spårlöst förbi .. bara mamma hela tiden.. så är det bara.. Livlinor som alltid ska vara där tynar sakta bort och en dag står vi där själva utan.
Kram på dig o hoppas verkligen du ska må bra och allt:-))
Kramar till dig och tack för du inte glömt bort mig.. det var ett tag sedan.
Alla möjliga känslor kommer ofta fram när man verkligen sörjer. Och det ska dom helst. Även om sorgen och saknaden finns kvar senare, så är det bra om man kan låta känslorna få uttryck i början. Sedan, när folk tycker att du sörjt "klart", fortsätt bara för så snabbt går det inte minsann. Det där med ett sorgeår som man talade om förr är inte alls dumt. Första julen utan din pappa, första födelsedagen utan... första något annat utan... När det gått ett år har alla dessa 'första' passerat. Känn dig fullständigt normal som ständigt tänker på din pappa! Sunt, det är vad det är.
Förstås varit jobbigt för barnen i sommar, för de har haft sin morfar så nära. Det har jag inte haft; det blir inte samma sak då. Men du har så fina barn, trygga barn.
En sak jag aldrig förstår är varför goda människor tycks dö tidigare än andra. Min egen fantasi, kanske? Kan väl inte vara så egentligen.
Vill gärna se foto på Johannes knallgröna bil. Lite uppiggande, så där.
Goaste kramen, Pova
Alla möjliga känslor dyker upp när man verkligen sörjer. Uttryck dem nu, vartefter de kommer. När folk tycker att nu har du nog sörjt "klart", fortsätt bara för så fort går det inte. Sorgeår, som man talade om förr, är inte så dumt. Första julen utan din pappa, första födelsedagen utan..., första något annat utan... Efter ett år har alla dessa 'första' passerat. Det kan bli lugnare då. Du är fullständigt normal och sund som tänker på din pappa hela tiden!
Klart dina barn haft/har det jobbigt. Skönt att de är så fina, trygga barn. Men de har levt nära sin morfar så saknaden blir större (tror jag) än om han bott långt bort och de sällan setts.
Visst vill jag se foto på Johannes knallgröna bil! En färgklick mitt i alltsammans.
Goaste kramen, Pova
HJÄLP! Trodde inte det första kom in! Ursäkta så mycket.
HJÄLP! Trodde inte det första kom in! Ursäkta så mycket.
Jooh du. men vi hade superlkul i lördags!
