lillatanta

Ja så har man överlevt tandläkaren i dag. Men det gjorde faktiskt ont. Drog ut en tand som jag haft kronisk inflammation i i tre år. Ja inte i tanden men i käken under. Den satt fast den rackaren. Det tog över en timma att få ut den. Sen fick jag en stor blödning. Nu en rackarns tandvärk. Gnäll Gnäll

I går satt jag hela dagen och fixade med bloggen och gjorde om och fixade och trixade. Ja inte hela dagen men mycket av den. Sen var jag så hurtig att jag skjutsade Hanna och Nellie till skogen för att jogga. Släppte av dem på skogsväg sen sprang de till mej i stenviken. Det var väl hurtigt av mej. Jag gick ju i alla fall till bilen. I dag har det mest blivit tandvärks gnäll och lite tvätt. Sen sova lite på bryggan i stenviken efter att ha ätit revbenspjäll och ostfralla där. Innan jag gick hem kastade jag i min dotter med kläderna på i sjön. Vad ska man med barn till om man inte får plåga dem lite. HiHi!

Lillatanta hon lever ett riktigt gott liv hon. Hoppas det samma

Kraaaaam och tack för att ni finns

Halloy

I dag har jag hunnit med gaska mycket tycker jag. Haft besök av en granne, blivit bjuden på lunch av Lillagubben, tvättat och bytt lakan i två sängar, datat och gjort länkar till mina vänner. Dammsugit huset tvättat golv, Varit ute med vovve Nellie och tjejerna i Stenviken (vårat underbara utflyktsmål jag berättat om förut för er som hängt med) sen har jag gjort en hallonpaj och nu har tjejerna och jag nyss tittat färdigt på vår favorit serie Supernatural. De var väl inte dåligt för en sjukpensionär hihi !

Stenviken. Ni ser väl stenen i viken ?



Maria o jag solar


Nellie kollar fiskarna i vattnet

Ja nu var då denna helg över. Lite lugnare än förra. Men mer innehållsrik än den var kan den väl inte bli.  Den inne höll det mesta i livscykeln. Vi begravde min pappa Johannes fyllde 19 år och jag blev moster till en liten flicka.

I dag har jag varit i kyrkan. Hanna spelade så fint på pianot the river flows in you. Hon tillägnade den sin morfar. Maria och en kompis till henne sjöng. Då får man väl vara stolt som mor. Ja Johannes var inte dålig han heller, för han pallrade sej upp till mötet kl 10 för att lyssna på sina systrar. Ingen dålig bedrift det heller. Sen har jag inte gjort mycket alls. Jo stått och löst världsproblemen med grannen över staketet -det är viktigt det. Sen har vi tittat på en bra film. Nu börjar det bli sov dags klockan är 23:21 i morgon börjar en ny vecka med nya möjligheter

Tack för att ni finns kraaaam från Lillatanta

Blandade känslor

Det känns svårt att blogga om något annat än min pappa. Det är han som uppfyller hela mitt väsen just nu. Spelar ingen roll var jag är går eller står så är det min älskade pappa jag tänker på.

Jag har alla känslor inför hans död som finns. Sorg, saknad ,ilska, frustration men också frid över at han är i himmelen glädje över alla underbara minnen efter honom. Men mest av allt saknad. Det är snart en månad sedan han dog. Jag har ännu inte fattat att han inte kommer tillbaka.  Min stora starka pappa min idol och förebild i livet.

Men vi måste ju gå vidare försöka ta lärdom av allt du gett oss.

Tack pappa

I dag är kaj och Johannes och lackar Johannes bil knall grön. Jag får väl lägga in ett foto på hur snygg den blir sen. Flickorna är i väg på någon ungdomsfestival som kyrkorna ordnat. Från klockan 12 till  kl 00 i natt. Hoppas de får det riktigt kul. Det behöver de efter det här jobbiga sommarlovet när morfar varit sjuk och dött. Så skönt att flickorna jag alla tre barnen har haft varandra i sorgen.

Nej nu får jag rycka upp mej solen lyser och trädgården väntar på en liten tant

Kraaaaaaaaaam och tack för att ni finns

Känns lite ensamt här inne. Men än kan jag ju inte vänta besök när jag inte ens bjudit hit någon. Vet inte riktigt hur man skuttar runt här och hälsar å folk. Jag är ju van vid msn bloggen. Får fråga dottern hur man gör. För nu har jag sopat förstutrappan och satt på kaffet

välkomma vänner ska ni vara

Kraam från Lillatanta och tack för att ni finns

Så länge sedan jag skrev blogg. Ett halvår eller så. Jag har ju skrivit i flera år förut. Känns som om det är dags nu igen. Just nu känns livet tungt, min pappa dog för tre veckor sedan. Vilket tomrum han lämnat efter sej. Känns som ett stort hål i magen . Men jag tror han har det bra där han är. Min älskade pappa. Vi hade begravning i fredags den var ljus och rofylld. Precis som Pappa . Vi måste ju fortsätta och leva vidare trots saknaden och göra det bästa av den situation vi nu står i. jag har drabbats av en sådan enorm trötthet, säkert inte konstigt efter det som hänt.

Så nu tar jag på mej nattmössan och sover en stund fast det inte är natt

Kraaaam till er alla
tack för att ni finns